Känslokaos!
Jag känner mej så lycklig, så tacksam, så besviken, Så upprymd, så lämnad,så kär, så ledsen, så älskande, så sviken, så älskad,så hatad, så rädd, så orolig, så nervös, så tröstlös, så stressad, så trygg, så förvirrad....
Det är ganska komplex...
Man vet lixom inte vilket ben man ska stå på.
Vad känner jag just nu? I denna sekund.. Hur många känslor, i samma sekund?
Hur många klarar man som människa?
Hur mycket klarar man?
Hur hanterar jag den negativa känslan utan att drabba andra?
Hur hanterar jag den posetiva känslan så att andra förstår att det är tack vare dom?
Kan jag vara stark i det negativa?
Kan jag tillåta det posetiva att tränga sig igenom den sorgsna,arga & trötta fasaden,att komma fram och visa sej?
Vem är jag när alla känslor visar sej på samma gång? Hur är jag?
Vem vore jag om inte?
Om det inte vore jag, om det vore du..
Skulle du klara det bättre, eller skulle du inte klara det alls?
Om man försöker ...Bra en ynka liten gång... Sätta sej in i en annans tusen miljoner känslor, så vore man nog mer förstående. Inte dömande.
Vi är alla uppbyggda av celler och vävnader..
Men alla har vi olika känslor beroende på vad som hänt/händer i våra liv..
När en känsla uppstår hos en individ är det som en psykisk reaktion på något som föregått. Det är alltså alltid en händelse av något slag som utlöser en känsla. Känslan är vad man kallar, reaktiv. Den föregående händelsen kan ha varit, eller har lett till, en förnimmelse, upplevelse eller tanke hos individen
Wikipedia
Tack för att du kommenterar!
» Linda
Vad jag känner igen dessa känslor. :-( :-) <3
Svar:
natzki.blogg.se
Trackback