Nej, har verkligen inte haft energi att skriva en enda rad.. Men nu är det vell på tiden att jag delar med mej..

Operationen gick bra. Dom hittade en sammanväxtning som dom fick bort bland annat.
Dagarna efter var rena helvetet!

Jag vaknade ur narkosen utan NÅGON SOM HELST smärtlindring!!!
Dom trodde att min EDA fungerade så dom hade inte gett mej morfin innan dom väckte mej.

Smärtan var hemsk. Jag har aldrig skrikit så mkt, gråtit så mkt, haft sådan smärta i hela mitt liv!!
Jag försökte få fram att EDA:n inte funkade i ca en timma innan dom
Förstod och satte en ny.
Jag blev helt smärtlindrad och vi trodde ju såklart att det var den nya EDA:n. Men två timmar senare vaknar jag och skriker rakt ut igen.
Det var all smärtlindring jag hade fått intravenöst som hade dämpat smärtan. Inte EDA:n.
Det slutade med att jag fick en morfinpump.

Dom höjde och höjde och höjde morfinpumpen, Ingenting hjälpte.
Jag hade vart uppe i en sådan hög smärtgrad att dom inte kunde sänka den med vanligt morfin.
På fredagen blev jag nerkörd akut till IVA. Där fick jag något som jag inte minns namnet på, men det var narkosmedel. Det absolut VÄRSTA jag vart med om!

Hallucinationer, drömmar i vaket tillstånd, totalt desorienterad! HEMSKT!
Urs! Vill inte ens tänka på det!
Dom fick iallafall ner min smärta.
Sen vart det en ny pump med en blandning av morfin och narkosmedlet.

Den nya pumpen hade jag hela helgen. Och det var hemskt.
Jag minns knappt helgen. Och hallucinationerna var kvar och mardrömmarna blev allt värre..
Men smärtan var i alla fall borta.

På måndagen blev jag av med pumpen. Jag bad om det, det var bannemej inte värt det. Jag kände att nu kanske smärtan hade lagt sej och att det skulle räcka med morfintabletter. Så så blev det.

Nu mår jag relativt bra jämfört med innan...
Ont som satan i musklerna kring ärret.
Inte konstigt att med tanke på båda operationerna.
Dock är jag rädd som bara den att jag kanske har fått ett bråck nu..
Det hoppas jag verkligen inte men det ser inte ljust ut...

Jag är endå glad trots allt. Dom har hittat felen och dom flesta är lösta. Nu ska jag bara bli av med illamåendet och få i mej mer mat än hittills.
Man kan ju inte leva på dropp! *hihi*

Nu ska jag sova och njuta av minnet av stunden med älsk och svärmor som kom och överraskade mej idag! ❤

Vad hade jag gjort utan min fina älsk?
Jag hade bannemej inte klarat mej utan henne!! ❤ Min kärlek!!