Ifredags vaknade och mådde bajj! Hade feber och var nära döden (kändes det som). Paniken kändes i ela kroppen eftersom att vi skulle ha helg i stan, och jag kände verkligen inte för att sätta mej på en buss!
Framåt eftermiddagen ringde Lollobus och frågade vad jag gjorde, jag förklarade situationen och till svar fick jag;
" Packa väskan så kommer jag och hämtar dej, sen åker vi till Janina och käkar middag!"
Och det var ju bara att lyda kvinnan i andra änden ;)
Detta får mej att undra... Vad vore livet utan ens riktiga vänner? Vad vore man utan vänner? Hmm, ja en tanke att fundera på...

Jag är i alla fall väldans glad att jag har mina vänner! Och min älskling!!! ♥

Vi hade en helmysig kväll med mycket skratt och god mat!!! Tack älskade ni!!!


Puss o kärlek!!