Nu har det varit en jääävligt jobbig vecka. Allt började i Söndags då Lisse ringer och har panik o bara skriker i telefonen att de har hänt ngt med Hannah. Jag sprang ner till dom på säkert 30 sekunder.. När jag kom in i lägenheten hör jag att Lisse pratar med SOS och att dom kallar på ambulans. Jag sprang in i vardagsrummet o hittade min lilla Hannah liggandes på golvet med krampande händer,armar o fötter. Lisse hade lagt henne i frammåtstupat sidoläge så att hon inte skulle kvävas i sitt saliv som forsade ur munnen. Ambulansen kom och dom tog lite snabba prover på henne,sedan var det akut upp till NÄL. Jag fixade lite med katterna o hunden sedan gick jag hem o låg orolig hela natten. Som tur var så var det inget jätte allvarligt med henne så hon fick komma hem dagen efter.

På måndagen så gick jag hem till Hannah o Lisse för att prata lite med min lilla sjukling o ta en kopp kaffe. Vi satt i vardagsrummet,så plingade det på dörren. Det var deras granne som kom för att titta på kattungarna. Hon hade sin hund med sej som var lös. Iza låg bredvid mej och mös då hunden kom fram för att hälsa på Iza. Hunden morrade, och iza som redan är undergiven lade sej på rygg för att visa att hon inte ville bråka. Allt tog ca 5 sekunder. Det gock så snabbt :'(
Den andra hunden attakerade Iza och bet henne i magen. Jag hörde hur hon skrek av smärta så jag drog till mej Iza fort som fan och lade mej över henne för att skydda henne. Men hunden gav sej inte. Den var inställd på att döda.
Hunden hoppade upp på min rygg och försökte komma fram till Iza och bita henne ännumera. I detta lägen visste jag ju inte vart hon hade blivit biten, jag hörde ju bara på henne att hon hade fruktansvärt ont. Ägaren till den andra hunden fick till slut bort den. Då tog jag min Iza och lade henne i soffan för att se hur illa det var. Jag såg då att hela magen var uppbiten på henne och att det bikstavligt talat sprutade blod. Jag bara skrek rätt ut!! Jag trodde att min bäbis skulle dö!
Hannah fixade fort ett tryckförband och Lisse satte sej för att kolla upp akuta vetrinärer. Jag ringde runt och försökte att fixa ngn som kunde köra mej. Men jusst denna dagen,denna stunden så svarade INGEN. Jag fick till slut tag på min moster, men hennes gubbe e allergisk så han kunde inte köra. Hannah fick tag på sin pappa (underbara snälla menniska!!) som kom o hämtade oss på stört.
Vi kom upp till vertrinären och han kollade på såret. När han fick frågan om hon skulle överleva, så svarade han att han inte visste. Jag grät som ett litet barn.. fy fan alltså..
Men han fick till slut sytt ihop såret och det blev förvåvansvärt fint. Tusen tack till vetrinären Cleas!
Vi kom hem vid nio tiden, jag tvätta av lite av blodet på iza sen lade jag henne i min brudkista för att hon inte ska kunna vända sej och grejjer.. Nu ligger hon där och har jätte ont :( Det syns i hennes ansikte att hon har ont. Hon har fortfarande inte kissat sedan olyckan, men vetrinären sa att det inte var kontigt eftersom att hon har så ont.
Hon äter antibiotika och värktabletter,och dom har satt igång och värkar nu för hon har fått biverkningar som kräkningar och trötthet.
Detta var det värsta jag har vart med om, att sitta och inte veta om ens lilla bäbis ska dö eller inte.. fy!!

Detta är lite bilder från olyckan:



Här hållen han på att sy ihop henne...


Här har hon fått antibiotika pulevr på såret,och är ihopsydd o klar...


Här ligger hon nerbäddad i sin lilla säng...


Det syns på hennes ögon att hon har ont...


Ja, men tro inte att allt slutar här.. Igår när Lisse vaknade så hade en katt dött.. Herregud,vad e det som händer!?
Uff...

Nu ska jag försöka sova ett par timmar.. Det e inte lätt men ett måste..
Natti